Trädgården Jordens veckodrev #14

Om livsmedelspriser, djurfabriker, hållbara företag, grön omställning och civilisationskollaps, berättar vi i veckans drev.

Globala livsmedelspriser går ner?

Media har rapporterat att de globala livsmedelspriserna sjönk något i maj, men att de fortfarande är högre än för ett år sedan.

Medierapporteringen utgick från FAO:s Food Price Index. Detta reflekterar priserna på de viktigaste jordbruksråvarorna. I ett industrialiserat samhälle som Sverige är kopplingen mellan råvarurpriserna och livsmedelsprodukterna som säljs i affärerna relativt svagt. Råvarorna står för en mindre del av livsmedelspriset, och om kostnader för energi, transporter, förpackningar och löner går upp kan matkostnaderna mycket väl öka även om FAO:s index visar motsatsen.

Tjugofyra tusen djurfabriker i Europa

En kartläggning av djurfabriker (factory farms) i Europa av Agtivist agency anger att det numera finns fler än 24 000 sådana i Europa. Som djurfabrik har man identifierat anläggningar med fler än 40 000 fjäderfä 2000 slaktsvin eller 750 suggor. Nötkreatur är inte medtagna i kartläggningen. Spanien har det högsta antalet djurfabriker (3963), följt av Frankrike (3075), Tyskland (2930), Nederländerna (2667) och Italien Italy (2146). Spanien är den största grisproducenten inom EU och exporterar större delen (57%) av sin produktion. Man importerar samtidigt mycket stora mängder foder.

I förhållande till befolkningen och produktionens storlek har Sverige en relativt hög andel djurfabriker. Enligt Jordbruksverkets statistikdatabas hade Sverige 2024, 131 företag med fler än 1999 slaktsvin, och 73 företag med fler än 499 suggor. En helt överväldigande majoritet av all kyckling och alla ägg i Sverige kommer från anläggningar med mer än 40 000 fåglar. Den största äggproducenten i Sverige, Cedergrens i Mönsterås, har 1,9 miljoner höns. Den största anläggningen för kyckling är Kronfågel i Valla där man producerar 41 miljoner kycklingar om året, mer än en tredjedel av hela Sveriges kycklingproduktion.

Vissa inom jordbrukssektorn tar avstånd från ett begrepp som djurfabrik. Visst kan man ha en del synpunkter på det, det finns givetvis ingen magisk gräns vid antalet djur. Men i mitt tycke är det trots allt rätt användbart. Det reflekterar både en viss storlek på produktionen men framför allt att produktionen betraktas med industriella termer och organiseras enligt klassiska industriella principer med linjära processer, inköp av råvaror, högt driven arbetsdelning inom enheten och inom sektorn i stort. I själva verket har lantbruket bejakat denna industriella modell under lång tid och fört fram de som arbetar på ett industriellt sätt som föredömen.

Gammal är ändå äldst

En ny forskningsstudie visar att gamla företag har bättre miljöprestanda än nya företag enligt en artikel i Antropocene Magazine. Forskarna förklarar detta med att gamla företag har utvecklat en förmåga att anpassa sig till förändrade krav (de som inte gjort det har av förklarliga skäl för det mesta dött). De är också mer transparanta i sin verksamhet. Den vetenskapliga artikeln finns här.

Kul, men man får givetvis ta slutsatserna med en nypa salt. Det finns andra undersökningar som visar att äldre människor med en sparsam livsstil har ett betydligt mindre ekologiskt fotavtryck än unga, miljömedvetna.

Den gröna omställningen kan hota urfolk

Urfolk har hotats av en mängd olika orsaker genom århundraden; jordbruk, gruvdrift, olja, kol och gasutvinning, skogsbruk, vägar, dammar, biobränslen, ja de flesta av civilisationens välsignelser har haft direkta eller indirekta effekter på urfolk och deras levnadssätt och kultur. På senare tid har man också uppmärksammat att den gröna omställningen kan utgöra ett påtagligt hot. Om detta resonerar artikeln Don’t let the green transition jeopardize biodiversity and equality, publicerad ac SIANI.

Ekosystemkollaps toppar civilisationens hotlista

Ugo Bardi, kemiprofessor i Florens anser att ekosystemkollaps (främst driven av ökade temperaturer) är den främsta orsaken till kollaps av den moderna civilisationen. Han anser att risken är låg för en kollaps orsakad av bristande energiförsörjning, råvaror eller mat, medel för politisk (governance), ekonomi och förlust av nyckelart, medel-hög för föroreningar, hög för krig. Källa: Ugo Bardis blog.

Jag diskuterar några andra kollapsscenarion i min artikel Energy and debt. I verkligheten torde en eventuell kollaps inte bero på en orsak utan på en kombination av olika faktorer både externa och interna.

Veckodrevet är snabba nyheter om mat, jordbruk, miljö. Jag väljer ofta ut nyheter som kanske inte nått löpsedlarna eller som har misstolkats i media.

Ofta lägger jag till en kort kommentar från mig, som markeras så här.

(O)ansvarig utgivare: Gunnar Rundgren