Trädgården Jordens veckodrev #15

Om Green Claims, små mjölkgårdar, grön konstgödsel, kyrkans skogar och win-win i jordbruket berättar vi i veckans drev.

Inget Green Claims direktiv?

Media rapporterar att EU kommissionen planerar att dra tillbaks eller kraftigt modifiera Green Claims direktivet. Detta direktiv syftar till att reglera miljöpåståenden i marknadsföringen och har välkomnats av miljögrupper, miljömärkningssystem och många företag. Enligt Aktuell Hållbarhet har också den svenska regeringen agerat för att lägga förslaget på hyllan.

Detta är ytterligare en miljölagstiftning som den nya kommissionen rullar tillbaks i linje med den nu rådande förenklings- och konkurrenskraftsagendan. Denna präglar både kommissionen och det nyvalda EU parlamentet. Mycket av inriktningen kan hittas i den så kallade Draghirapporten.

Det är mycket olyckligt att man låter konkurrenskraft trumfa miljö. Det är samtidigt bra att man tydliggör att det finns ett motsatsförhållande mellan kortsiktig marknadsmässig konkurrenskraft och miljö och klimat. Alltför länge har hållbarhetsdiskursen dominerats av påståenden om att det ”lönar sig” att vara hållbar och att satsningar på hållbarhet ökar konkurrenskraften. Men det är mycket sällan det är företagsekonomiskt lönsamt. Miljö- och klimatåtgärder bör motiveras av att de är nödvändiga och bra för vår långsiktiga överlevnad och inte av falska påståenden av att de är lönsamma.

Robusta små mjölkgårdar.

- En hållbar utveckling inom mjölkproduktionen kräver styrning och långsiktiga politiska åtgärder. Med rätt förutsättningar är de små robusta mjölkgårdarna lösningen på många av dagens problem, säger Lisa Ekman, forskare vid SLU och Växa, när hon berättar om en ny forskningsrapport om ”robusta små mjölkgårdar”. När mjölkgårdar i skogs- och mellanbygd lägger ner så leder det till igenväxning och minskad biologisk mångfald, tappade cirkulära kretslopp och minskad kolinlagring. Landbydgen förlorar både inkomster och attraktion. Om vi centraliserar produktionen till ett fåtal gårdar så blir det väldigt sårbart för smittor, extrema väderhändelser och andra typer av kriser. Rationaliseringen leder också till ett ökat avstånd mellan producenter och konsumenter, och vi tappar förståelsen för var maten kommer ifrån. Källa: https://www.slu.se/nyheter/2025/06/sma-robusta-mjolkgardar/

Forskarna föreslår en rad åtgärder vilka skulle kunna förbättra de små gårdarnas (färre än 75 kor) situation, bland annat: Ersättning för upprätthållande av livsmedelsberedskap i skogs- och mellanbygd, Investeringsstöd och statliga lånegarantier riktade till små mjölkgårdar, en statligt finansierad avbytartjänst och minskad administrationsbörda.

Bra förslag. Den officiella hållningen från staten och LRF är att det finns plats och behov av alla storlekar av gårdar. Samtidigt vägrar man att inse/erkänna att under rådande marknadsstrukturer har de mindre gårdarna svårt att klara sig. Sverige har exempelvis inte alls genomfört de särskilda stöd till små jordsbruk som EU:s jordbruksstöd möjliggör. Vill man att de skall finnas kvar måste man därför rikta insatser till dem på liknande sätt som man redan riktar särskilda stöd till lantbruk i Norrland. Det finns dock en ökande insikt om detta i delar av lantbruksbranschen. Peter Borring, frispråkig lantbrukare och Mats Halling, fd vd på Hushållningssällskapet skriver i en debattartikel i ATL att strukturomvandlingen är elefanten i rummet och att: ”det kan knappast betraktas som robust eller socialt hållbart att kanske 90 procent av värdet i svenskt lantbruk inom 10 år kommer att produceras på ett par-tre tusen stora företag“. Man bör notera att det inte var länge sedan 75 kor var en stor mjölkproducent.

Hur grön är fossilfri konstgödsel?

Företaget Nitrocapt fick nyligen Food Planet Prize, 20 miljoner kronor, för utvecklingen av fossilfri konstgödsel. Produktionen sker med elektricitet och använder luftens käve som källa istället för den dominerande tekniken som baseras på naturgas. Priset, som är världens största miljöpris i pengar räknat, delas ut av Curt Bergfors (Max grundare) stiftelse. I juryn sitter bland annat Johan Rockström och Magnus Nilsson (fd prisad krögare i Fäviken).

Konstgödseln står för cirka fem procent av världens växthusgasutsläpp. Drygt hälften uppstår vid tillverkning och resten vid distribution och användning, där huvudelen av jordbrukets lustgasutsläpp kan härledas till konstgödsel. Fossilfri konstgödsel kan ses ungefär som en elbil, dvs den tar bort en nackdel men ändrar inte systemet och löser inte alla de andra miljöproblem som orsakas av användningen. Det är underligt att Johan Rockström som är en av juryns ordförande tycker att fossilfri kvävegödsel skall belönas eftersom den forskning om planetens gränser som han varit delaktig i pekar ut ökningen av reaktivt kväve som ett områden där mänskligheten redan har överskridit planetens gränser. Jordbrukets användning av konstgödsel är den helt dominerande orsaken till detta och fossilfri konstgödsel gör ingen skillnad härvidlag. Redan för mer än hundra år sedan producerades fossilfri konstgödsel av vattenkraft och luft i Norge, men denna konkurrerades ut av den nu dominerande Haber-Boschprocessen. Nitrocapt befinner sig än så länge i labb-stadiet och det finns ännu så länge ingen kommersiell produktion så det är alltför tidigt att uttala sig om processen kommer att fungera. Trots allt så är det undantag att ny teknik klarar steget från forskningslabb till marknad.

Win-win är undantag

Ett forskarlag har gjort en modellstudie av hur så kallade Nature Climate Solutions i jordbruket kan kombinera minskade växthusgasutsläpp/ökad kolinbindning med de ökade skördar som behövs för att föda jordens (fortfarande) växande befolkning. Deras slutsats är att det är ganska få åtgärder som kan kombinerade dessa två mål och att de flesta åtgärder som leder till minskade utsläpp/ökad kolbindning inte leder till högre skördar. Den metod som ger de största klimateffekterna, att öka andelen obearbetad gräsmark som mellangröda, leder samtidigt till lägre skördar. Studien är publicerad i Nature Climate Change.

Jag har själv uppfattningen att det är svårt att kombinera ökade skördar med minskad miljö- eller klimatpåverkan, men man får ta den här typen av modellstudier för vad de är och inse att resultaten är mycket osäkra. Kunskaperna om hur de olika växthusgaserna fungerar i jordbruket är mycket ofullständiga och de metoder forskarna har testat i sina modeller var mycket begränsade, det var bara fyra olika scenarion med kombinationer av mellangrödor/fångrödor och jordbearbetning. Det hade varit mer intressant att variera användningen av konstgödsel, olika djurslag och växtföljder i stort. I artikelns sammanfattning (abstract) framgår dock inget av dessa begränsningar, och media rapporterar för det mesta bara det som står i sammanfattningen. Forskarnas antagande om att skördarna behöver öka med femtio procent är också sannolikt felaktiga eftersom det bygger på fortsatt tillväxt både av ekonomin och befolkningen.

Det bidde en tumme

Kyrkostyrelsen har satt ned foten i den kontroversiella frågan om hur kyrkans skogar skall skötas. Den säger nu att Svenska kyrkan ska börja lägga om sitt skogsbruk i hållbar riktning, med större klimat- och mångfaldsnytta och med respekt för andliga värden och samiska intressen. Samtidigt så undviker man de relativt långtgående konkreta målsättningar som fanns i Göran Enanders utredning, utan lämnar detaljerna till de tretton olika stiften att besluta. Kyrkomötet diskuterar kyrkostyrelsens förslag och fattar beslut 17–19 november. Läs mer på Supermiljöbloggen.

Veckodrevet är snabba nyheter om mat, jordbruk, miljö. Jag väljer ofta ut nyheter som kanske inte nått löpsedlarna eller som har misstolkats i media.

Ofta lägger jag till en kort kommentar från mig, som markeras så här.

(O)ansvarig utgivare: Gunnar Rundgren