Trädgården Jordens veckodrev #8

Om ekologiskt lantbruk, Sd-kassen, artskydd, livsmedelspolitik i Wales, plöjningsfritt jordbruk, kväveutsläpp, danska mäns köttkonsumtion och fritidsodlingens omfattning berättar vi i veckans drev

Har tillbakagången för eko stannat?

Den ekologiska årsrapporten 2024 vilken presenterades vid jubileumsfirandet, visar en fortsatt svag utveckling av de ekologiska livsmedlen på den svenska marknaden. Det totala försäljingsvärdet minskade med 1,5 procent och andelen ekologiskt minskade i alla kanaler. Också odlingen och djurproduktionen minskade. Systembolaget är fortsatt den enskilt viktigaste försäljningskanalen för ekologiska produkter med drygt en fjärdedel av all försäljning. Livsmedelsbutikerna står fölr 45 procent, restauranger för 12 procent och offentliga kök för 13 procent. Försäljjningen av ekologiskt kött, frukt och grönsaker ökade dock något under 2024, medan nedgången för mejeri och ägg fortsatte.

Rapporten använder olika metoder för att beräkna de olika kanalernas försäljning, i restaurang och offentliga kök är det inköpspriset ex moms för råvarorna som redovisas, medan det är försäljningspris ink moms som är underlag för värdena för detalhandel och systembolag. Det betyder att den verkliga betydelsen av restauranger och offentliga kök som kanaler för ekologiska produkter är avsevärt högre. Butikerna pris till konsument ink moms torde vara ungefär dubbelt så högt som priser ex moms till leverantörerna. Även om rapportförfattarna har gjort sitt bästa har jag mycket svårt att tro att försäljningen till restauranger verkligen är nästan lika stor som till offentliga kök. Det är nästan bara kaffe som man numera ser särskilt nämnt som ekologiskt om man äter ute, bortsett från de få restauranger som har en utpräglat ekologisk inriktning.

Det ekologiska lantbruket firar 40

Förra veckan firade Krav och Ekologiska lantbrukarna 40 år på Fotografiska i Stockholm. Det ekologiska lantbruket har förstås en historia som går längre bak i tiden, det har funnits bio-dynamiska gårdar i hundra år nu. Och i viss mening var det flesta lantbruk ”ekologiska” fram till andra världkriget ungefär. Men det ”moderna” ekologisk lantbruket formades i början av 1980-talet och 1985 bildades både Krav och de ekologiska böndernas organisation.

Redaktören var djupt insyltad i denna utveckling och var den förste vice ordförande i Ekologiska lantbrukarna (som då hette Alternativodlarnas Riksförbund) och Kravs första ordförande och sedemera dess förste föreningsledare (vd). Även om marknaden för ekologiska produkter har minskat i omfattning de senaste åren så är det likväl en framgångssaga. Detta bekräftades också av LRF:s ordförande Palle Borgström i en panel under dagen.

Åkesson vill se en Sd-kasse med lägre moms

Sverigedemokraternas ledare sade i ett tal 3 maj att han vill att momsen på basmat som kan produceras i Sverige skall sänkas. Han kunde vid tillfället inte uppge vilka produkrter som avsågs.

De politiska utspelen om matpriserna haglar, det ena tokigare än det andra. S vill ha varningstrianglar på varor där man minskat förpackningen. Alla klagar på detaljhandeln, men det finns inget som tyder på att handelsledet tar ut några övervinster. Att maten helt enkelt har blivit dyrare och kommer att fortsätta vara dyrare verkar vara svårt att smälta. 

Visst man man sänka momsen på mat eller viss mat om man vill, men det finns många olika kriterier att använda om man inte vill sänka den rakt av. Vissa vill sänka momsen på ekologiska varor, andra vill sänka den på klimatsmart mat och öka den på kött, andra vill sänka momsen på nyttig mat och höja den på sött och fett, Åkesson vill sänka den på ”svensk” mat, men inte nödvändigtvis svensk mat som produceras i Sverige och inte heller all svensk mat.

Att få betalt för artskydd var litet väl lönande

När fiskare i Indonesien fick betalt för att släppa tillbaks vissa hotade arter ledde det till att antalet av dessa arter minskade. Det berodde på att fiskarna medvetet försökte fånga de hotade arterna för att sedan släppa ut dem. Men eftersom många av de frisläppta fiskarna skadas av fångsten så var dödligheten hos dessa så hög att antalet individer av de hotade arterna minskade jämfört med utvecklingen i områden där fiskarna inte ersattes för frisläppandet av hotade arter. Källa: Antthropocene magazine.

Det borde inte vara förvånande att effekten blev denna. Många marknadslösningar på miljöproblem har oförutsedda konsekvenser. Men det är inte bara marknadslösningar som slår fel, rena skydd kan också skapa oförutsedda konsekvenser. En sådan är så kallad ”omvänd naturvårdshuggning” när skogsbrukare medvetet gör åtgärder i skogen för att hindra att vissa skyddade arter skall trivas där eftersom en sådan förekomst kan hindra en planerad avverkning.

Wales antar lokal livsmedelsstrategi

I Wales har man sedan 2022 arbetar med Local Food Partnerships. Sådana finns ni i alla områden i Wales och stöds av Wales regering. Dessa arbetar för att alla skall ha tillgång till hälsosam mat, skapa lokala försörjningskedjor, gynna den lokala ekonomin, minska utsläpp och värna miljön. En ny Community Food Strategy anslår mer resurser till detta arbete och stödjer offentlig upphandling av walesisk mat. Källa: 8point9

Tänk om den svenska livsmedelsstrategin hade haft sådana mål istället för internationell konkurrenskraft?

Större yta med grönsaker hos hobbyodlarna än yrkesodlarna

87 procent av befolkningen eller drygt sju miljoner svenskar har tillgång till någon form av odlingsplats. Detta kan spela en viktig roll för livsmedelsberedskapen enligt en rapport från Fritidsodlingens Riksorganisation. Men endast 10–15 procent av den totala grönytan i svenska trädgårdar används till odling av ätbart. Trots detta är ytan större än den kommersiella grönsaksodlingen i Sverige. I rapporten förs fram en rad åtgärder som skulle kunna öka fritidsodlingens omfattning som att odling, förvaring och förädling förs in i grundskolans läroplaner, grön tjänstgöring (odling med mera) som alternativ till militärtjänst, integrera fritidsodlingen i den kommunala samhällsplaneringen och ta bort avgifter och regler för kompostering av hushållsavfall och växthus.

Den holländska regeringen bromsar kvävereduktionen

De radikala åtgärderna för att minska kväveutsläppen i Nederländerna fick mycket uppmärksamhet för några år sedan. Den hollänska regeringen har skutit upp tidpunkten för när man skall klara kraven från 2030 till 2035 trots domstiolsbeslut och EU-krav. Källa Politico. Även om Sverige inte har en lika dålig situation som Nederländerna och Danmark klarar vi inte heller EU:s krav på begränsningar av ammoniakutsläpp.

Plöjningsfritt kopplat till hög kemikalieanvändning.

En tredjedel av alla kemiska bekämpningsmedel i jordbruket i USA används i plöjningsfria odlingar. Av det plöjningsfria jordbruket, som numera ofta kallar sig regnerativt, är det allra mesta inriktat på produktion av genmodifierad soja och majs och endast sju procent av de plöjningsfria odlingarna sker utan kemiska bekämpningsmedel enligt en rapport från Jorden Vänner.

Äter inte danska män kött?

Svenska Dagbladet kulturchef Ida Ölmedal skriver i en krönika att svenska män bord lära sig av de danske. Detta beror på att danskarna under första och andra världskriget minskade sin köttkonsumtion.

Det var inte många rätt där. Att kosten förändras under krig och att det i många fall lett till bättre hälsa är inte precis något särskilt danskt fenomen utan finns belagt också i andra länder. Även i Sverige minskade köttkonsumtionen kraftigt under andra världskriget. I själva verket var det produktionen som minskade kraftigt både i Sverige och Danmark, det var inget val av danska eller svenska män. Och idag är danskarnas köttkonsumtion nästan exakt densamma som den svenska.

Veckodrevet är snabba nyheter om mat, jordbruk, miljö. Jag väljer ofta ut nyheter som kanske inte nått löpsedlarna eller som har misstolkats i media.

Ofta lägger jag till en kort kommentar från mig, som markeras så här.

(O)ansvarig utgivare: Gunnar Rundgren