Veckodrev #5

Rymdmiso, exploatering av åkermark, skogbolg lämnar FSC, elmoppar till Ghana, mindre eller mer konsimtion – det är inte frågan, Arla växer och vall bra i växtföljd. Om detta berättar vi i veckans drev

Miso med rymdterroir

Forskare har konstaterat att det går att producera miso i rymden. Ja inte att framställa råvarorna men att jäsa sojabönor, salt och ris till en färdig miso på den internationella rymdstationen. Man gjorde tre likadana blandningar och skickade en till Danmark, en till Massachusetts (de två forskarna var stationerade där) och en upp i rymden där de fick jäsa under ett antal veckor. Väl tillbaks på jorden visade sig rymdmison uppvisa de flesta egenskaper som en riktig japans miso skall göra, men det var vissa skillnader i kemisk sammansättning. Skillnaderna förklarar forskarna med att gasbubblorna som bildas vid jäsningen sprider sig annorlunda i tyngdlöst tillstånd än på jorden där de tar kortaste vägen upp. Källa: The Economist 5 april.

Den Goda Jorden får överklaga

Högsta Domstolen har slagit fast att ideella föreningar som har funnits en viss tid skall ha rätt att överklaga kommuners beslut om detaljplaneförändringar. I det aktuella fallet var det föreningen den Goda Jorden som överklagat ett beslut av Borgholms kommun att ta jordbruksmark i anspråk för ett industri- och affärsområde. Källa: ATL 10 april

SCA lämnar FSC!?

Det stora skogsbolaget FSC har i ett brev till Forest Stewardship Council skrivit att man ”pausar” sin certifiering. Enligt ATL listar SCA fem punkter där de anser att tillämpningen av FSC-kraven i Sverige innebär ett hinder för skogsbruket. Det gäller bland annat att: certifieringen inte tar tillräcklig hänsyn till klimatnyttan av att skogsprodukter kan ersätta fossilbaserade produkter att FSC fokuserar ensidigt på bevarande och biologisk mångfald, att FSC:s regler för ändrad markanvändning är samtidigt ett hinder för större markägare att öka produktionen av fossilfri energi från vindkraft, att den svenska tillämpningen av kravet på samråd (det gäller samråd med samebyarna) innebär ett veto som hindrar långsiktig planering. Bolaget lyfter också att stora skillnader mellan FSC:s olika nationella standarder ger olika konkurrensvillkor för företag i olika länder. Slutligen påpekar SCA att skogsägarnas och skogsbrukets inflytande är för lågt inom FSC. Holmens vd skriver i en debattartikel I DN att de också överväger att lämna.

SCA har under lång tid kritiserats av samebyar och miljögrupper för sitt skogsbruk. Till historien hör säkert också att SCA har haft upprepade problem med sin certifiering. Utöver detta finns det utbredd kritik mot själva certifieringsprocessen, där kommersiella certifieringsorgan bedömmer om skogbruket uppfyller FSC-kraven.

Bildandet av svenska FSC 1994 var i stor utsträckning ett resultat av hot om bojkott av svenskt papper från Tyskland, drivet av Tyska Greenpeace. De svenska skogsbolagen var välvilligt inställda (eller omvända under galgen) och Sverige var ett föregångsland inom skogscertifieringen. Olof Johansson från Assi Domän (fd Domänverket och nuvatande Sveaskog) var till och med ordförande för Internationella FSC under flera år. Det ligger i certifieringens natur. I botten ligger också konflikten om skogens klimatnytta uppnås bäst genom att låta skog stå eller genom att träprodukter ersätter fossila produkter. Nu upplever bolagen att lagstiftningen har skärpts och att lagkraven som miniminivå räcker, samtidigt som FSC, för att motivera sin existens, behöver ställa krav som går längre än lagen. Samtidigt visar nya beräkningar att skogen inte längre fungerar som den kolfälla som Sveriges och EU:s klimatpolitik byggt på.  Det är inte lätt att göra alla nöjda i skogen och det sprutar fram lagstiftning, initiativ och rapporter. Jag skrev litet om det häromsisten.

Elmoppar till Ghana

Energimyndigheten satsar hela 109 miljoner kronor på att finansiera 48 000 nya elmopeder i det afrikanska landet Ghana. Genom satsningen får Sverige tillgodoräkna sig den utsläppsminskning som projektet i Ghana leder till – uppskattningsvis 250 000 ton fram till år 2030. källa: Dagens Nyheter.

Här finns det många frågor att ställa. Låt mig först säga att jag är nöjd innehavare av en trehjulig elmoped med lastflak som tar 300 kg (nej det är inte sponsrad reklam). En sådan tingest kan säkert vara användbar i Ghana, i alla fall om den är i ett mer robust utförande än vår. De aktuella mopederna måste vara väldigt, väldigt billiga eftersom beloppet motsvarar drygt två tusen kronor per moppe, vilket är mycket billigare än vad de billigaste elmopedsbatterierna kostar i Sverige. På eBay kan man köpa en elsparkcykel för pengarna, men det kan knappast vara aktuellt med elsparkcykar i Ghana med tanke på vägnätet. 

Ghanas elektricitet genereras huvudsakligen med fossilgas (63 %). En tredjedel kommer från vattenkraft och försumbara mängder från solenergi. Ökningen av elproduktionen har nästan uteslutande skett genom ökad fossilgasanvändning (https://www.iea.org/countries/ghana/electricity). Mopederna tillverkas sannolikt i Kina som ju får det mesta av sin energi från kolkraft. Det skall verkligen bli skoj att se uträkningarna för hur dessa utsläppsminskningar ser ut. Det skall troligen bli mindre skoj att se hur dessa extremt billiga elmopeder ser ut efter två år i Ghana. Jag hoppas kunna återkomma i frågan om/när jag får några svar från Energimyndigheten.

Mindre konsumtion eller mer.

Det har varit ett intressant meningsutbyte på Aftonbladets debattsida mellan en grupp forskare som manar till minskad konsumtion för att bromsa den globala uppvärmningen och Timbro som manar till motsatsen, av samma skäl.

Forskarnas maning till minskad konsumtion är rimlig, men de missar kopplingen mellan konsumtion, produktion och ekonomisk aktivitet (bnp). I så motto har Timbro en viss poäng i sin kritik. Men Timbro missar samtidigt helt kopplingen mellan den bnp och resursförbrukningen i stort inklusive växthusgasutsläpp. När Timbro skriver ”Sedan 1990 har den europeiska ekonomin blivit 60 procent större, samtidigt som utsläppen minskat med 25 procent. På svensk nivå är utsläppsminskningen ännu större. Detta även om man tar in i beräkningen att allt fler produkter produceras utomlands.” så väljer man ett väldigt smalt perspektiv på frågan. Jag utvecklar detta mer i artikeln: Det är det ekonomiska systemet som kräver ökad resursförbrukning

Arla blir ännu större

Arla Foods, det största mejeriföretaget i Sverige och Danmark, skall gå ihop med det största tyska mejeriföretaget DMK Group och därmed bli det största mejerikooperativet i Europa. Arla väger in 13,7 miljarder kilo mjölk och DMK 5,3 miljarder. Omsättningen i pengar är lika många euro, dvs företagen lyckas omsätta 1 kilo mjölk till 1 euro i genomsnitt, rapporterar bland annat ATL. Arla Foods bildades i april 2000 genom sammanslagning av svenska Arla ek. för. och danska MD Foods. Företaget har vuxit ytterligare efter fusioner med de tyska Hansa-Milch och Allgäuland-Käsereien samt det brittiska Milk Link.

Arla har sedan länge en internationell strategi, och det är möjligt att denna fusion är rimlig ur ett företagsperspektiv. Däremot lär det knappast stärka den svenska mjölkproduktionen. Redan nu importerar Arla stora mängder ost till den svenska marknaden och vi ser fram emot importen av ostchips från DMK. Internationella marknader skapar förvisso stora möjligheter, men de skapar också beroenden och att man blir utsatt för krafter som man inte kan påverka. Svenska grisproducenter har exempelvis för det mesta kunnat få merbetalt för gris jämfört med de storexporterande danskarna, medan de exporterande spannmålsodlarna får hålla till godo med världsmarknadspriser. Redan tidigare är svenska mjölkbönder kraftigt exponerade mot världsmarknaden genom Arla, och de svenska böndernas mjölkpris har inget att göra med svenskarnas betalningsvilja för mjölkprodukter att göra.

Vall bra i växtföljden

En grupp forskare vid SLU visar att skördarna av grödor som raps och vete ökade när vall (fleråriga örter och gräs, främst använt som foder till kor och får) fanns med i växtföljden när grödorna gödslats lite eller inte alls. Vid höga kvävegivor var skillnaderna mellan växtföljderna däremot små eller obefintliga. Kvaliteten på veteskörden förbättrades också med vallar. Studien visar är att vall i växtföljden, särskilt med baljväxter som klöver, kan minska behovet av kvävegödsel och förbättra markhälsan. Källa: Rotational grass-legume leys increase arable crop yields, particularly at low N fertiliser rates.

Det är givetvis bra att det forskas, men värdet av vall i växtföljden är väl känt i jordbruket sedan länge, ja faktiskt i årtusenden. Det var också själva grunden för växtföljdsjordbruket som ersatt den ensidiga växtodlingen som fanns tidigare. Det visar också hur olyckligt det är att man har brutit sambandet mellan djurhållning och växtodling som ju är ett resultat av effektivisering (ett ord som låter objektivt men som alltid innehåller värderingar) och specialisering i jordbruket.

Veckodrevet är snabba nyheter om mat, jordbruk, miljö. Jag väljer ofta ut nyheter som kanske inte nått löpsedlarna eller som har misstolkats i media.

Ofta lägger jag till en kort kommentar från mig, som markeras så här.