Veckodrev 63
Om krisstöd till lantbruket, EUs gödselplan, Investeringsstöd för djurhållning, resthalter i mat, ekostatistik, ekominister på Nya Zeeland, natursyn, Matbanksrapporten och tendensiös köttforskning,
Stödpaket till lantbruket
I ändringsbudgeten ingår ett ett krispaket på 1,6 miljarder kronor till svenska lantbruksföretag, för att kompensera för höga priser på diesel och gödning. Stödet kommer att riktas till växtodlingen eftersom det är där kostnaderna uppstår. Om budgeten går igenom kommer sedan Jordbruksverket att få i uppdrag att fördela stödet beroende på hur kostnadsökningarna sett ut för olika grödor. Debatten går redan hög i lantbrukskretsar hur stödet skall fördelas. I en intervju med ATL säger spannmålsodlarnas ordförande ”Vi lever alla med att insatskostnaderna har blivit höga, men de som höstvetet och rapsen har utvintrat för i år har det mycket värre. De blir ju faktiskt av med sin gröda. Samtidigt har de betalat dyra insatsmedel.”
Kommentar: Jag skrev redan för några veckor sedan att det verkar förhastat med ett stöd nu, eftersom ingen vet hur priset på skörden kommer att arta sig: ”År 2022 fick jordbruket 1,9 miljarder i särskilt krisstöd på grund av de ökade kostnaderna i samband med Rysslands invasion av Ukraina. I efterhand är det uppenbart att prisökningarna mer än väl kompenserade de ökade kostnaderna.” Rent principiellt är det svårt att försvara stöd till just sådant man vill fasa ut, som fossila bränslen och konstgödsel.
Inte bara konstgödsel
EU Kommissionen har utformat en handlingsplan för växtnäring. Den innehåller åtgärder för att tackla den kostnadskris som drabbat lantbruket genom de kraftigt ökade priserna på konstgödsel. Det innefattar ett krisstöd till lantbruket samt åtgärder för att minska beroendet av importerad konstgödsel eller råvaror till konstgödsel. Planen lägger stor vikt på bättre tillvaratagande av de näringsämnen som cirkulerar i livsmedelskedjan. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att stödja odlingsmetoder som leder till mer effektiv användning av näringsämnen som ekologiskt lantbruk och precisionsodling. Kommissionen vill inte skjuta upp införandet av de klimattullar (CBAM) vilka kommer att ytterligare öka priset på konstgödsel. Detta motiveras i första hand av att industrin inom EU får betala motsvarande för sina utsläpp och denna kan inte konkurrera med importen om den inte belastas med motsvarande. Ungefär hälften av konstgödseln som används inom EU är producerad inom EU. Statistiken kompliceras dock av att även den konstgödsel som produceras inom EU, ofta har importerad råvara, medan EU också exporterar konstgödsel.
Kommentar: I Sverige har mycket fokus varit inhemsk fossilfri konstgödsel. Men de flesta initiativ för sådan produktion har redan hunnit läggas ned, exempelvis Power2Earth. En av de få som varit igång, Cinis fertilizers gick i konkurs tidigare i år. Den produktionen gjorde heller inte Sverige mindre beroende av import eftersom det aktiva näringsämnet, kalium, ändå importerades. Produktionen exporterades också.
Relationen mellan det av regeringen just beslutade krisstödet till lantbruket och de av EU beslutade krisstödet, är för närvarande oklar.
Om man låter priset på konstgödsel gå upp, blir det mer lönsamt att spara och återvinna den växtnäring som redan finns i odlingssystemet. Det kallas för marknadsekonomi.
16 undertecknare kräver en svensk växtnäringsstrategi i en debattartikel i Aftonbladet. De betonar just ett bättre tillvaratagande av de näringsämnen som redan finns i systemet:
“Näringsämnen som i dag går förlorade kan ersätta en del av importen, minska klimatpåverkan och stärka beredskapen. Fosfor återförs redan i viss utsträckning, men kväve är svårare och kräver nya lösningar. Därför behöver Sverige både satsa på teknik som kan införas snabbt i befintliga reningsverk och på mer cirkulära system vid ny- och ombyggnation i våra städer. Bättre användning av stallgödsel och andra organiska flöden kan också höja självförsörjningsgraden.”
Jordbruksverket: Den som redan har skall bliva givet
Som vi rapporterat tidigare prioriteras lönsamhet och ökad produktion som villkor för det statliga investeringsstödet till djurhållningen, och det mesta stöd går till åtgärder vilka skulle vara lönsamma också utan. I en intervju i Land Lantbruk bekräftar Jordbruksverkets ansvariga Yvette Bårring detta men menar att det är helt i sin ordning och att man får ökad lönsamhet när man ökar produktion. Att man ger stöd till sådant som redan skulle vara lönsamt utan stöd motiveras med: ”Vi ser att alla investeringar gör nytta i företagen. Genom stödet kan kan till exempel få möjlighet att investera i annat”. Hon hänvisar till livsmedelsstrategins fokus på ökad produktion, som grund för stödets inriktning. Källa: Land Lantbruk 21 maj
16 procent av jordbruksmarken odlas ekologiskt
Sedan toppen 2019 minskade andelen ekologiskt odlad mark från 20 procent till 16 procent 2025. Av åkermarken är 14 procent ekologiskt brukad, medan 26 procent av betesmarken är ekologiskt certifierad (det är i princip är förbjudet att gödsla och spruta på naturbetesmarker, så det är egentligen inte så konstigt). De ekologiska gårdarna odlar betydligt mer vall och mindre med spannmål än jordbruket i stort. Cirka 8 procent av matpotatisodlingen är ekologisk, 11 procent av trädgårdsväxtodlingen på friland och 20 procent av baljväxtodlingen. Källa: Jordbruksverket.
Den genomsnittliga arealen ekologisk jordbruksmark har ökat från 87 2009 till 129 hektar per företag 2025. Det betyder att de ekologiska företagen är långt mycket större än de genomsnittliga jordbruksföretagen vars storlek är 46 hektar.
Kommentar: Redan för trettio år sedan var de ekologiska gårdarna något större än genomsnittet. Tyvärr innefattar inte jordbruksverkets statistik för ekologiskt fördelningen på olika storleksgrupper på företagen. Det finns skäl att tro att genomsnittsstorleken ökat kraftigt främst för att de små gårdarna har slutat vara certifierade som en kombination av höga direkta kostnader för certifiering, höga indirekta kostnader för att uppfylla kraven, dvs extra arbete och dokumentation som krävs, samt att de försäljningssätt som de små gårdarna har inte kräver eller gynnas av certifiering. Det vore värdefullt om Jordbruksverket, Krav, Organic Sweden, SLU eller annan organisation analyserade detta i detalj.
Ekominister på Nya Zeeland
Som första land i världen har Nya Zeelands regering tillsatt en dedikerad (biträdande) minister för ekologiskt lantbruk, Mike Butterick. Nya Zeelands ekosektor omsätter ungefär 7 miljarder om året, varav hälften är för export. Källa: inlägg på Linkedin
Sverige sämst i klassen i EU:s bekämpningsmedelskontroll
Nästan hälften (42 procent) av de livsmedel som analyserats inom ramen för EU:s test av livsmedel innehöll rester av bekämpningsmedel. 3,3 procent innehöll rester över gränsvärdena, andelen prov som överskridit gränsvärdena har ökat jämfört med tidigare år. Testerna omfattade totalt 261 olika bekämpningsmedel av de över 500 som är godkända inom EU. Av dessa över 500 är cirka en fjärdedel mikroorganismer eller naturliga ämnen med låg risk, dvs antalet bekämpningsmedel vilka det finnas anledning att resta för är knappt 400. Bara tre medlemsstater kom upp till det rekommenderade 200 bekämpningsmedel i testerna. I genomsnitt testade man bara 128 medel, dvs en tredjedel av de totala antalet. För 86 av de testade bekämpningsmedel kom man inte upp till det minimiantal tester som lagen kräver. Där ingick bland annat det mycket använda totalbekämpningsmedlet glyfosat. Sverige var sämst i klassen och utförde bara 40 procent av de analyser som lagen kräver (Italien hade en ännu lägre andel, men det var ett rapporteringsproblem). Källa: EFSA.
Kommentar: Det är verkligen svagt att man inte testar för alla bekämpningsmedel. Att Sverige sticker ut med så låg provtagning är pinsamt, och är nog ett uttryck för det låga intresse frågan om kemiska bekämpningsmedel har hos den ansvariga myndigheten, Livsmedelsverket.
Naturen: dominans eller samlevnad?
Forskning under ledning av Colarado State University hävdar att det finns en skillnad i natursyn mellan Norra Amerika (norr om Mexico) och Latinamerika. I USA och Kanada domineras synen av en strävan efter dominans, medan man i Latinamerika betonar mutualism (ungefär samlevnad). Detta kan dels förklaras av att Latinamerika har en mycket högre andel urfolk samt att de koloniserande länderna har haft olika värderingar och syften med kolonisationen. Källa: Colorado State University.
Hur objektiva är köttstudier?
En metastudie över forskningsartiklar om hälsoeffekter av köttkonsumtion visar att studier vilka har kopplingar till branschen rapporterar 16 gånger oftare positiva hälsoeffekter.
Kommentar: Det är inte särskilt förvånande. Det finns små incitament för någon bransch att finansiera studier som har till syfte att visa på negativa effekter av deras produkter. Man får komma ihåg att konsumtion av vilket livsmedel som helst kan ha positiva och negativa effekter samtidigt.
Annat grepp på matsvinnet
”Medan föreningen tidigare argumenterat att alla led i kedjan måste effektiviseras för att minska risken för svinn, ifrågasätter vi nu kedjans komponenter. Vi måste tänka och prioritera annorlunda i strävan efter att minska matsvinnet.” Skriver föreningen Ätbart i sin tredje Matbanksrapport.
Veckodrevet är nyheter om mat, jordbruk, miljö. Jag väljer ofta ut nyheter som kanske inte nått löpsedlarna eller som har misstolkats i media. Räkna inte med att jag kommer skriva om det som alla andra redan skriver eller har skrivit. Ofta lägger jag till en kort kommentar från mig som är markerad som en sådan.
(O)ansvarig utgivare: Gunnar Rundgren