Trädgården Jordens veckodrev #13
Om SCA, Shein, bistånd, regenerativt jordbruk, tomatodling i Frövi, direktförsäljning, elförsörjning och dansk omställning berättar vi i veckans drev.
SCA pausar pausen
Efter ”konstruktiva dialoger” med Samernas Riksförbund (SSR) och FSC har SCA beslutat att ”skjuta upp” sitt ”pausande” av FSC certifieringen i Sverigem, enligt ett pressmeddelande.
Man undrar om SCA har anammat Donald Trums förhandlingsmetoder?Shein godkänt av Science Based Targets Initiative
Den kinesiska snabbmodejätten Shein har fått sina klimatmål godkända av Science Based Targets initiative, det system som stora delar av det svenska näringslivet också anslutit sig till, exempelvis Alra, Volvo, IKEA och ICA. Att ett företag som har fast fashion (snabb omsättning av billigt mode) som affärsidé har väckt starka reaktioner inom hållbarhetssektorn. ”Det här är greenwashing på högsta nivå”, säger Olav Törnblom, affärsutvecklare på kommunikationsbyrån Azote, till Aktuell Hållbarhet.
Ny biståndsstrategi ger fler frågor än svar
Regeringen beslutade en ny biståndsstrategi förra veckan. Den fastslår bland annat att det humanitära biståndet skall följa ”principerna om opartiskhet, neutralitet, oberoende”. Det betyder bland annat att humanitärt arbete ska utgå ifrån att säkerställa lindrande åtgärder för människor i nöd. Helt oberoende av faktorer som exempelvis kön, ursprung, religion eller politisk tillhörighet. Samtidigt skall Sida ”säkerställa att stöd inte går till verksamhet som motarbetar den regelbaserade världsordningen och svenska intressen”, rapporterar Global Bar.
Biståndet har alltid varit politiserat i någon mån, men det verkar som att denna regeringen försöker styra väl mycket och med ett väldigt snävt perspektiv. Humanitär hjälp kan inte vara betingat att mottagaren skall dela svenska värderingar eller intressen. Lika litet som vi bör ställa krav på att de som får vårt stöd skall omfamna feminism bör vi ställa krav på att de inte skall motverka svenska intressen, särskilt som det är en mycket subjektiv bedömning vad som egentligen är ”svenska intressen”. Det kan knappast vara Sida-tjänstemännen som kan definiera vad som är svenska intressen så formuleringarna öppnar för att regeringen fortsatt kommer klåfingra i allt som rör biståndet. Läs mer här.Regenerativa gårdar är mer regenerativa
En europeisk pilotstudie i 14 länder för att undersöka hur regenerativa lantbruk presterar i jämförelse med konventionella, med avseende på skördenivåer, lönsamhet och ekosystempåverkan, visade att dessa gårdar uppvisade i snitt 32 % högre ”Regenerating Full Productivity index” jämfört med näraliggande konventionella. Detta index är framtaget under forskningsprojektet och uppges mäta markvård, agronomi, ekologi och ekonomi. De studerade regenerativa lantbruken producerade 2 % mindre (mätt som kilokalorier och protein) än konventionella, men använde 61 % mindre konstgödselkväve och 76 % mindre bekämpningsmedel per hektar.
Det är alltid svårt att jämföra odlingssystem. I det här fallet har verkliga regenerativa gårdar jämförts i huvudsak mot nationella genomsnitt (för något kriterium har man jämfört genom satelitanalys av närliggande gårdar). Att genomföra enskilda gårdar mot nationella genomsnitt kan vara lärande, men säger egentligen inte så mycket. Under snart fyrtio års tid har man jämfört ekologiskt och konventionellt jordbruk och resultaten präglas av vad och hur det är man mäter och värderar. Eftersom termen regenerativ är relativt dåligt definierad blir det ännu svårare att jämföra sådana jordbruk med konventionellt jordbruk.Direktförsäljning: Mycket arbete men hög tillfredsställelse
En sammanställning av ett stort antal forskningsartiklar (huvudsakligen från Europa och Nordamerika) om lantbruk som driver direktförsäljning till konsument på olika sätt (gårdsbutik, bondens marknad, rekoringar, andelsjordbruk mm) visar en mycket stor spridning i lönsamhet och arbetsinsats. Direktförsäljning innebär avsevärt mer arbete än att sälja till grossist och det är sällan man får betalt för all den nedlagda tiden. Trots detta är de flesta nöjda med sin situation. Källa: The work of farmers in short food supply chains: Systematic literature review and research agenda, Plos One.
För kallt och för varmt i tomathusen
För ett år sedan invigdes en 100 000 kvadratmeter stor tomatodling i Frövi. Den skulle värmas med spillvärme från pappersbruket och producera ungefär en tiondel av den svenska konsumtionen. Det lät som en win-win. Vad kan gå fel? Ganska mycket verkar det som. Tydligen har inte det mest grundläggande fungerat enligt plan, det har helt enkelt varit för kallt i husen.
– Det ska vara 19 grader i snitt under vintersäsongen men nu har det varit 16 vilket har haft en effekt på tomaterna, säger Dirk Aleven, till SvT. Nu stänger man ner odlingen.
Dagens arbete rapporterar också om missförhållanden vid odlingen. Enligt arbetare har det istället varit för varmt, upp till 40-50 grader. Företaget har också haft ett rankingsystem för de anställda. På en skärm i lunchrummet visades namn på de anställda, samt en viss färg beroende på prestation.
Det är ett av många projekt som startats för att utnyttja spillvärme från industri eller datahallar för växthusodling, räkodling eller liknande. De har kommit och gått under årtionden. Det är inte helt klart vad som gör att de flesta går omkull. I fallet med datahallar är det däremot rätt klart att det inte är någon riktigt bra kombo eftersom datahallar producerar mest restvärme på sommaren då man inte behöver någon värme i växthusen, medan värmen på vintern inte räcker till. De flesta projekt är bidragsberoende och anställer okvalificerade arbetslösa från orten som en del av finansieringen. Men det är mycket sällan arbetslösa i svensk glesbygd och bruksorter passar in i en mycket hårt trimmad odlingsindustri. Vilket också visade sig i Frövi där nittio procent av de anställda som stod lång ifrån arbetsmarknaden slutade eller fick sparken inom en månad.Dyrare el att vänta
Nästan all ny elproduktion som byggs de kommande åren kommer vara landbaserad vindkraft och solel. Det innebär att om industrins efterfrågan av el ökar kraftigt kommer hälften av all el vara väderberoende 2035. Samtidigt kommer elpriserna variera mer än i dag, enligt en ny rapport från Energiforsk.
– Priserna ser ut att öka i hela landet, och prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige minskar. Dessutom visar både den här och tidigare studier att priserna förväntas variera mer i framtiden än i dag, oavsett om vi bygger ny kärnkraft eller inte, eftersom andelen sol- och vindkraft ökar i Europa, säger Markus Wråke, vd för Energiforsk.
En stor osäkerhetsfaktor är när och om industrins efterfrågan av el ökar, eftersom det påverkar behovet av investeringar i ny elproduktion, elpriset och Sveriges import och export av el. Källa: Pressmedelande Energiforsk.
11 000 hektar åker tas ur intensiv drift I Danmark
Sammanlagt 1300 lantbruk skall sluta jordbearbeta, gödsla och spruta 11 000 hektar. I de flesta fall kommer marken att bli betesmark istället. Cirka en fjärdedel av arealen finns hos ekologiska bönder enligt Økologisk Nu.
Veckodrevet är snabba nyheter om mat, jordbruk, miljö. Jag väljer ofta ut nyheter som kanske inte nått löpsedlarna eller som har misstolkats i media.
Ofta lägger jag till en kort kommentar från mig, som markeras så här.
(O)ansvarig utgivare: Gunnar Rundgren